Vill man sedan läsa nästan allt som Ekelöf skrev, skaffar man den nyligen utgivna Skrifter 1-8 plus register, förnämligt redigerade av Reidar Ekner (i bokhandeln ca. 2500 kr; antikvariskt tusenlappen mindre).

Om det bibliofila intresset sen vaknar till liv, börjar man leta upp förstaupplagorna, som fortfarande är rätt lätta att finna och inte blivit mycket dyrare de senaste tio åren. Jag köpte t. ex. Färjesång och Non Serviam i början av åttiotalet för 450 kr styck, vilket även idag är ett rimligt pris. De senare böckerna kostar mindre, mellan ett- och trehundra kr, och de tidigare böckerna är dyrare.

Debutboken sent på jorden är den enda riktigt svåråtkomliga, med noteringar runt 3-4000 kr på antikvariat. Men bortsett från den, kan man för 7-8000 kr och en heldagsrunda i någon av de större städernas antikvariat, få en komplett samling av Ekelöf i första utgåvor. Flera handlare jag talat med säger att intresset för Ekelöf just nu är lite matt - så det är goda tider för köp.

Vill man sen krångla till det riktigt för sig börjar man jaga originaltrycken. De flesta dikter och essäer publicerades först i dagstidningar, litterära tidskrifter; veckotidningar, jultidningar; antologier mm. För min del började detta vansinne när jag fann en hög BLM med Ekelöforiginal, bl. a. dikten Absentia Animi i nr 8 1945, hans kanske mest berömda och beundrade dikt, senare publicerad i Non Serviam;. Fem kronor styck kostade dessa BLM-nummer.

Originaltrycken är intressanta. Dels avviker de ofta från senare publicerade versioner i diktsamlingar och essäböcker, dels är de vanligen vackert illustrerade, speciellt i jultidningarna.

1 detta skede tvingas man leta upp Ekelöfsamlarens bibel: Gunnar Ekelöf En bibliografi sammanställd av Reidar Ekner, Bonniers 1970. Den är i sig rätt svårfunnen, sällsyntare än många av Ekelöfs originalböcker. (En andra del, med rättelser och kompletteringar efter 1969, väntas snart utkomma.) Denna bibliografi får man sedan redigera om på egen hand, dvs. notera alla bidrag i BLM, Konstrevy, Lyrikvännen, Ord och Bild, VI, Svenska Familjetidningen, Skogsindustriarbetaren, Perspektiv, Poesi, Prisma, Folket i Bild, Röster i Radio, Spektrum m. fl. Sen är man färdig att ge sig ut på jakt. Och jaktmarkerna skiftar; allt från loppmarknader till stora antikvariat.

Här följer en summarisk genomgång av de områden en Ekelöfsamlare måste beakta. Jag menar verkligen summarisk - allt är inte på långa vägar uppräknat. Felaktiga siffror kan finnas, men "Med skriv- som tryckfel torde läsarna vid inseendet vara lika överbärande som författaren själv" (HANS NICOLAUS RIS).

Här finns ca. 50 böcker, t. ex. den fina antologin 20 år ung dikt (1936), en hyllning till Edith Södergran med främst finlandssvenska bidrag, eller Poeter om poesi (1947), där den viktiga essän Självsyn först trycktes. Tio år senare fick den avsluta prosaboken Blandade Kort. Ekelöf skrev förord i bl. a. Åke Hodells debut Flyende Pilot (1953), i Taubeurvalet Så länge skutan kan gå (1963) och i Thure Nymans bok om Delacroix.

Bland översättningarna må nämnas Postflyg syd av Saint-Exupery i Panacheserien 1960, samt de sällsyntare två böckerna Tre Noveller av Marcel Proust och Brott i San Fransisco av Luc Durtain, utgivna av Ring-förlaget i Stockholm 1933. Den sistnämnda hittade jag i Rönnells deckarhylla 1993 (100 kr). Men den står inte i varje deckarhylla, det kan jag försäkra!

Här börjar Ekelöfsamlarens egentliga grovarbete, för att inte säga gruvarbete. Vi inleder som sig bör med BLM , där Ekelöf medverkade i 161 nummer (ibland med flera texter i varje) åren 1933-67, alltså mer än halva sitt liv. De mest sällsynta, och vackraste, är trettiotalsnumren. Dikter, essäer men främst recensioner och åter recensioner. Man baxnar när man upptäcker att Ekelöf under vissa år på fyrtiotalet medverkade i varje nummer med recensioner, och i t. ex. nr. 1/1946 med sex stycken - allt för att förtjäna brödfödan. Han som borde ägnat all tid och kraft åt sin diktning!

Lars Gustafsson berättar, jag tror i Strandhugg i svensk poesi, en episod under sin tid som redaktör för BLM. Han mötte Gunnar Ekelöf på rummet och diskuterade en artikel. Småningom reser sig Gunnar och säger -Nej, nu måste jag hem och hugga ved . LG frågar nyfiket ungefär -Jaså, har ni en såpass omodern bostad i Sigtuna? Svaret blir efter ett kort snett leende: -Jag menar sån ved som man hugger med reservoarpenna. Här har vi Ekelöfs språkkonst in nuce.

Ord och Bild är både lättare och svårare, lättare för att antalet bidrag är väsentligt lägre. Men tidiga OoB i häften är rätt sällsynta. Här finns 23 häften att spåra upp, allt mellan 1938 och 1969 (det sista postumt). Nr. 4/1946 innehåller de fina Skärvor av en diktsamling, som senare inflöt i nyutgåvan av sent på jorden 1962, den vackra boken med Ekelöfs handsiluett på baksidan.

Lyrikvännen. Tio nummer att hitta, 1954 till 1968. Den är inte helt vanlig. Jag är dock lycklig ägare av två kompletta sviter med Ekelöfbidrag.

Konstrevy skrev Ekelöf 25 gånger i, ofta lite längre, penetrerande uppsatser med vackra illustrationer. Ser man en hög med Konstrevy från 30-40- 50-talenär det väl värt att stå och rota en stund.

I både Poesi (1948-50) och Prisma samma år medverkade Ekelöf några gånger. Här kan man, som Åke Runnquist berättar i Att samla litterära tidskrifter 1952, rekonstruera Mölna-elegins tillblivelse. Då behöver man också det enda, jättelika numret av Ars från 1942, tryckt i 500 ex. och lika ömtåligt som sällynt. Jag har råkat hitta det med en av redaktörernas, Arne Häggqvist, namnteckning.

Ekelöf skrev aldrig i de berömda tidskrifterna 40-tal och Utsikt. Men vi glömmer ju nästan den viktigaste: Spektrum! I Spektrums första nummer 1931 finns Ekelöfs andra tryckta verk överhuvud - Oktoberspegel (av Bengt Gunnar Ekelöf). Möjligen är det hans första tryckta verk, enligt en utredning av C-O Sommar i Alla Tiders Böcker för några nummer sedan. De flesta Spektrumnumren från 1932 har bidrag av Ekelöf. Mest sällsynt är enligt min erfarenhet decembernumret. Det har jag bara sett en enda gång. Det innehåller dikten Medeltida Miniatyr, som senare trycktes i Dedikation 1934.

Ekelöfs absoluta debut i tidskriften Fönstret 1931 (en översättning av Robert Desnos) är naturligtvis mycket sällsynt. Torbjörn Söörhus hade den i en lista för några år sedan. Då jag frågade efter den var den såld, för 475 kr.

Apropå Spektrum berättar grafikern Stig Åsberg om sitt första besök på dess redaktion på Birger Jarlsgatan: "Förrummet innehöll sköna och starkt parfymerade damer, vilka visade mig in till redaktör J. Riwkin. Han genombläddrade teckningarna, tittade en smula förvånat, reste sig upp - och släppte in Gunnar Ekelöf genom någon dörr. Jag fick på något sätt ett komiskt intryck av att i ett av redaktionens rum satt Ekelöf instängd för att vid behov släppas ut." (Erik Asklund: Stig Åsberg, FIB:s konstklubb 1953).

Detta samlarområde kräver de tre T:na i rikt mått: Tid, Tålamod och Tur. Däremot krävs ingen tjock plånbok; råkar man hitta en VI från 40-talet kostar den 5-20 kr; Ekelöf eller ej. Ingen antikvariatshandlare orkar titta igenom sina veckotidningsbuntar; vilket däremot en Ekelöfsamlare måste göra, oftast resultatlöst. Men glädjen över ett fynd blir desto större. Jag vet inte hur många kilo eller meter Veckojournalen jag bläddrat igenom, innan jag till slut hittade det enda numret (förutom lyxjulnumren 1961 och -62) Ekelöf medverkade i, nr. 39/1949, med Hasse Funck i cowboydräkt på omslaget. Hans bidrag är en essä om Carl Fredrik Hill. Och naturligtvis hittade jag några veckor senare ännu ett exemplar, i ett antiktält på Stockholms vattenfestival.

Ekelöf medverkade i 108 nummer av VI, från 1935, då tidningen hette Konsumentbladet, till året före sin död 1967. Här finns många dikter publicerade första gången, och några publicerade enda gången, och essäer - min personliga favorit är De litterära torpens tid i nr. 40/1943, med Stig Åsbergs sörmländska teckningar. Den trycktes om i den postuma samlingen Lägga Patience (1969). Men där finns inte Åsbergs teckningar; där finns inte tidsbilden med världskrigsreportage och annonser för surrogatkaffe, och inte den underbart diskreta doften av tobaksrök, mögel och Mariekex.

VI utgavs av Konsumentkooperationen. Den privata handeln gav som moteld ut Svenska Familjetidningen. Här var Ekelöf under krigsåren flitig krönikör; i varje nummer vissa år. Dessa krönikor var han senare inte så stolt över, enligt Reidar Ekner. "Jag har i min dag gjort mig skyldig till en del besynnerlig journalistik för att kunna leva", sa Ekelöf vid ett tillfälle. Några krönikor finns nyutgivna av Sällskapet Bokvännerna; i julgåvan Commedia dell´Arte (1984) samt tio texter i samlingsvolymen Drömmen om Indien (1989). Och det är tur, för Svenska Familjetidningen själv verkar ha försvunnit från jordens yta, i alla fall från de antikbodar och loppmarknader jag besökt. Tre julnummer har jag fått ihop, varav ett turligt nog är 1940 med fyra Ekelöfbidrag, välskrivna, fint illustrerade och alla med olika signaturer: Gunnar Ekelöf, Guelf, Narek och Gökelev (!!). Detta nummer hittades typiskt nog när jag råkade köra fel en sommardag i Sörmland och hamnade på en liten avsides belägen antikbod några mil från Nykvarn. Något vardagsnummer av SFT har jag inte ens sett. Om någon i läsekretsen äger en mormor med tre papperskassar SFT på vinden lovar jag att visa ett mycket välvilligt och generöst intressse.

En trogen köpare av små tillfällighetsdikter, potboilers som Ekelöf sa, var Skogsindustriarbetaren, SIA. Bidrag finns i 33 nr mellan 1943 och 1967, oftast med illustrationer. Tidningen i sig står knappt att finna nuförtiden. Jag äger dock alla 33 numren, men hur jag kommit över dem tänker jag verkligen inte berätta offentligt.

FiB, Folket i Bild är en mycket trevlig och rätt sällsynt tidning. Ekelöfsamlaren har att leta upp 28 nr. 1937-62. Själv köpte jag något dussin av en rar herre i Värnamo, som annonserade ut diverse tidningar för 5 kr styck. Han letade till och med upp just mina sökta nummer i sina buntar! En sådan serviceanda möter man inte varje dag. Letandet fortsätter, nästa nummer kan dyka upp precis varsomhelst.

Röster i Radio, är ännu svårare än FiB. Den sågs väl mer som en programtidning som slängdes när det nya numret kom. Tolv nummer, under perioden 1946-61, med bidrag av Ekelöf.

Ekners bibliografi är kronologiskt upplagd, med fyrsiffriga nummer där de två första siffrorna anger tryckåret. Debutboken har sålunda nr. 3201, och t. ex. Tankar om allmänna postverket i Julpost nr. 6316; det sista trycket för det året. Nästan varje år avslutas med ett eller flera bidrag i olika jultidningar. Julpost och FiB var de flitigaste köparna. Från 30-talet finns de något svårare Julfacklan 1937 och -39, Julblommor -37, Barnens Dagblad -37, Jultrevnad, Sotarens Jul m. fl. Författareföreningens skrift Vintergatan, där Ekelöf skrev i stort sett hela 40-talet, är väl värd att skaffa och dessutom rätt vanlig. Däremot är Vintergatan 1939 sällsynt - då hade skriften jultidningsformat och lästes väl sönder fortare. Denna jakt ger bäst utdelning mellan advent och nyår, då antik- och antikvariathandlarna hämtar upp sin jultidningsbunt ur källaren och strör ut den i skyltfönstret. Priserna varierar mellan tio och hundra kronor. Ofta tar man mer betalt i enkla antikbodar än på antikvariat. Detta är ett intressant fenomen, som vore värt några extra rader att belysa - dock inte här.

Egentligen är ju varje gammal veckotidning en raritet, även om den på sin tid trycktes i en ’regelbunden postupplaga å 525000 ex.’ som VI 1938. Det är ändå värt att nämna några av de mer definitiva rariteterna för en Ekelöfsamlare.

Poetik (särtryck Sigtuna Bokhandel 1959, 100 ex.). Ett litet oansenligt duodestryck. Jag ägde det en gång men bytte bort det under min icke-bibliofila period.Dikten ifråga stod ju i Opus Incertum! Jag avstår från ytterligare kommentarer. Har dock sett den två gånger olika kataloger de senaste åren - båda gångerna "Nej tyvärr, den är såld….."

Tio år i Trosa - förord till en Reinhold Ljunggrenutställning på Trosa Stadshotell 1951. Ytterst rar, som det heter. (Tänk om man nån gång, som en sorts rekommendation, kunde få se YTTERST VANLIG i en antikvariatskatalog!). Annars kan man med fördel läsa Erik Asklunds Livsdyrkarna, där det finns en utmärkt skildring av en förtrollad kväll på Trosa Stadshotell på 30-talet. Medverkande var Asklund själv; Stig och Lisa Åsberg samt Gunnar Ekelöf under pseudonymen Bengt Dandy.

Knut Jaensson, förord till Thulins antikvariatskatalog nr. 36/1959. En sida personligt formulerade minnen av vännen och litteraturkritikern K.J. (funnen på antikbod i Mariefred (1995, 10 kr).

Västkust och Schizofren konst, två katalogförord för Galleri God Konst i Göteborg på 40-talet. Dessa har jag aldrig sett, trots alla genombläddrade hyllmeter med konstkataloger. De två längre essäerna Ivan Aguéli och C. E Hill, också från 40-talet men i bokform, är betydligt vanligare.

I festskriften till Georg Svensson, Georgianska Studier, Bonnier 1954, finns ’Brevkort om BLM’. Bibliografin förtecknar inte denna text. Boken trycktes i 99 ex och har, förlåtligt nog, undgått Ekner. Det finns några ytterligare missade texter, t. ex. dikten "Vincent orimlig karl" i Nationalmuseums van Gogh katalog 1957.

Det omvända gäller om följande utsökta dikt ur skrifter band 4:

        Skriv vansinnet den ljusa början!
        Och vet inte vad du vrålade, men
        vrid en trasa
        Törst och ro,
        som kraft sjönk
        in i smutsbitarna!

Ekelöf kunde förvisso ha skrivit detta, men författaren heter Gunnar Björling! (Kl RI-RA! 1930, sid 97) Den trycktes även i Gunnar Ekelöfs Grotesker, utgiven av Roger Fjellström 1981.

sent på jorden kom 1952 i en lyxupplaga på 216 numrerade och signerade ex., med litografler av Tor Bjurström. En mycket vacker bok, med arken i lösa lägg på 'velin pur chiffon du Marais'; tryckt i Paris, minsann! Även översättningen av Flauberts November (1947) finns i biliofilupplaga på 200 ex., med originaletsning av Bertil Bull Hedlund.

Gunnar Ekelöf var ju ofta tvungen att snabbt få in pengar genom att sälja en dikt eller essä, och dagstidningsartiklar är rikt företrädda i Ekners bibliografi. Dessa nummer får dock samlaren sätta parentes runtom, för dagstidningar kan man ju rimligen inte samla på, om man inte vill göra sig alldeles olycklig. Med jättetur hittar man en söndagsbilaga ur Stockholmstidningen, kanske 8/1 1933, en Villonöversättning. Men t.ex DN från 3/3 1963, med dikten Ode till en uppfiskad amfora, en sån tidning är ju idag lika introuvabel som någonsin Strindbergs Marodörer. Så mycket bättre att dikten finns omtryckt i Variationer (1986) och band 4 av Skrifter från 1991. Innan dess var den alltså rätt svåråtkomlig.

Om man nu hittar en gammal tidning eller tidskrift, ska man självklart inte slakta den eller klippa i den! Omgivningen, tidsdoften är ju halva nöjet - och halva värdet så småningom.

Slutligen vore det ett brott att undanhålla läsarna följande enkätsvar om lämplig sommarlektyr; Ekelöfs enda bidrag i IDUN (nr. 27 1946, Skärholmens loppmarknad 1994, 2 kronor!), ej omtryckt någonstans, inte ens i Skrifter. Ekelöf rekommenderar Strindbergs Röda Rummet, Voltaires Candide och Swifts Gullivers resor; och avslutar:

" De tre böckerna är muntrande, ibland skrattretande, de för semesterfiraren bort från den omedelbara vardagen och nutiden till andra tider; samtidigt som de på ett tillfredställande sätt underhåller hans missnöje med vädret och det hela".

Vädret och det hela... Vad kan vi säga till Bengt Gunnar Ekelöf annat än tack?

Illustrationer hämtade från

Joker på parnasspromenad, Joker juni 1944, sign HF

Omslagsteckning, perspektiv nr 3 1952, Yngve Svalander

På ödetomter, Vi nr 25/26 1947, Stig Åsberg

Rondel, Fib nr 40 1951, Eric Palmqvist

Omslagsteckning, perspektiv nr 6 1953, EWK

Husliga bekymmer, Fib nr 25 1950, A-M Dahlqvist-Ljungberg

Hemmadotter, Fib nr 40 1951, Eric Palmqvist